Sunday... bloody sunday
jahapp då var ännu en helg överstökad..
Vad gör vi av våra liv kan jag fundera ibland...
Lördagen spenderades i Köpenhamn med Johan.
Vi strosade runt och fördrev tiden med en drink eller två på Hard Rock Cafe - värt ett besök eller två if you ask me.
Sedan bar det av till konserten vi åkt in till Danmark för, en R.E.M-konsert på Parken som rymmer 40.000 åskådare för er vetskap.
Ett par band spelade som förband och jag fastnade allra mest för The Directors, sjukt bra band med såå rätt sound nu inför hösten o vintern o allt.
Det var en sång som R.E.M framförde där dem bad publiken lysa med vad dem än hade på sig mobil som tändare, det blev ett fantastiskt spektakel!
Det trista är att jag var (och fortfarande är för den delen) sjukt trött, och då menar jag verkligen sjukt trött!!
Höll verkligen på att tuppa av.
Efter konserten var ju ALLA i publiken lika angelägna om att komma hem som vi var.
D.v.s. att alla stod och väntade på en liten busshållplats i hopp om att få komma hem, men bussen hade inte ens kunnat komma fram p.g.a. av dem enorma folkmassorna.
Till slut lyckades jag o Johan haffa en s.ka. cykeltaxi! Och DET var en upplevelse i sig haha!
Herre min jag trodde seriöst att min sista timme var kommen ett tag.
Hamnade på tågstationen, rände runt som skållade råttor bara för att missa ett redan försenat tåg och invänta nästa tåg, som även den var försenad.
Ja vi kom till slut hem men jisses vad slutkörd jag var, shiet vad gammal och tråkig jag känner mig, hit med rullatorn liksom :P
Och idag.. ja idag...
Idag blev en riktig Bloody Sunday för min del..
Jag ska inte kräka mycket, jag tar den sammanfattade och korta versionen och om frågor uppkommer får ni gärna ställa dem så skall jag besvara dem så gott jag kan :)
Min dag började med en T (han hade passat Alex i slutändan i alla fall sucka..) som tyckte att eftersom jag ändå kom hem så kunde han ju gott dra till sitt.
Hell No blev mitt svar, i den mildaste formen förstår ni.. för MIN tid är trots allt MIN tid. Därmed basta. Trodde jag.
Ja sova ut fick jag i varje fall, alltid nåt...
Sedan tjabbades det om tiden i alla fall men jag stod på mig och var måttligt irriterad redan för att inte tillägga att det alltid är skoj att komma hem till en svinstia då T varit här inom loppet av 24 timmar... Hujedamej.
Så till slut på ngn vänster var vi på väg till Ts nya lya tillsammans med hans päron...
Där brakade det loss.
Det tjabbades om en viss tavla, minns ni KISS-tavlan och det slängdes ur T att han minsann ville ha tillbaks VARENDA gåva han gett mig under vår tid, TROTS att tavlan faktiskt aldrig var en gåva utan VÅR...
Och avrundades finfint med den smarta kommentaren om att Alex kommer ju att lära sig att inte dra i hans sladdar därhemma när han blir äldre, varpå jag kontrade med att barn faktiskt gör hyss och därför bör lägenheten vara BARNSÄKRAD, men snacka om att jag skällde för döva öron - T tyckte ju rent av att vi skulle åka i bilen med Alex UTAN bilbarnstol... för att det skulle vara mer plats då..
Oh my gosh, alltid är det ngt. Jag LOVAR att den dagen då allt är frid o fröjd i ett HELT DYGN är den dagen då jag kommer att HÄPNA...
Nej nu är det slut på gallan här, nu ska jag göra ngt vettigare, som att käka det sista av gottiset innan det slängs ut vid midnatt, för NI VET JU VAD SOM VÄNTAR RUNT HÖRNET AV NÄSTA DAG? :D
Peace!
Vad gör vi av våra liv kan jag fundera ibland...
Lördagen spenderades i Köpenhamn med Johan.
Vi strosade runt och fördrev tiden med en drink eller två på Hard Rock Cafe - värt ett besök eller två if you ask me.
Sedan bar det av till konserten vi åkt in till Danmark för, en R.E.M-konsert på Parken som rymmer 40.000 åskådare för er vetskap.
Ett par band spelade som förband och jag fastnade allra mest för The Directors, sjukt bra band med såå rätt sound nu inför hösten o vintern o allt.
Det var en sång som R.E.M framförde där dem bad publiken lysa med vad dem än hade på sig mobil som tändare, det blev ett fantastiskt spektakel!
Det trista är att jag var (och fortfarande är för den delen) sjukt trött, och då menar jag verkligen sjukt trött!!
Höll verkligen på att tuppa av.
Efter konserten var ju ALLA i publiken lika angelägna om att komma hem som vi var.
D.v.s. att alla stod och väntade på en liten busshållplats i hopp om att få komma hem, men bussen hade inte ens kunnat komma fram p.g.a. av dem enorma folkmassorna.
Till slut lyckades jag o Johan haffa en s.ka. cykeltaxi! Och DET var en upplevelse i sig haha!
Herre min jag trodde seriöst att min sista timme var kommen ett tag.
Hamnade på tågstationen, rände runt som skållade råttor bara för att missa ett redan försenat tåg och invänta nästa tåg, som även den var försenad.
Ja vi kom till slut hem men jisses vad slutkörd jag var, shiet vad gammal och tråkig jag känner mig, hit med rullatorn liksom :P
Och idag.. ja idag...
Idag blev en riktig Bloody Sunday för min del..
Jag ska inte kräka mycket, jag tar den sammanfattade och korta versionen och om frågor uppkommer får ni gärna ställa dem så skall jag besvara dem så gott jag kan :)
Min dag började med en T (han hade passat Alex i slutändan i alla fall sucka..) som tyckte att eftersom jag ändå kom hem så kunde han ju gott dra till sitt.
Hell No blev mitt svar, i den mildaste formen förstår ni.. för MIN tid är trots allt MIN tid. Därmed basta. Trodde jag.
Ja sova ut fick jag i varje fall, alltid nåt...
Sedan tjabbades det om tiden i alla fall men jag stod på mig och var måttligt irriterad redan för att inte tillägga att det alltid är skoj att komma hem till en svinstia då T varit här inom loppet av 24 timmar... Hujedamej.
Så till slut på ngn vänster var vi på väg till Ts nya lya tillsammans med hans päron...
Där brakade det loss.
Det tjabbades om en viss tavla, minns ni KISS-tavlan och det slängdes ur T att han minsann ville ha tillbaks VARENDA gåva han gett mig under vår tid, TROTS att tavlan faktiskt aldrig var en gåva utan VÅR...
Och avrundades finfint med den smarta kommentaren om att Alex kommer ju att lära sig att inte dra i hans sladdar därhemma när han blir äldre, varpå jag kontrade med att barn faktiskt gör hyss och därför bör lägenheten vara BARNSÄKRAD, men snacka om att jag skällde för döva öron - T tyckte ju rent av att vi skulle åka i bilen med Alex UTAN bilbarnstol... för att det skulle vara mer plats då..
Oh my gosh, alltid är det ngt. Jag LOVAR att den dagen då allt är frid o fröjd i ett HELT DYGN är den dagen då jag kommer att HÄPNA...
Nej nu är det slut på gallan här, nu ska jag göra ngt vettigare, som att käka det sista av gottiset innan det slängs ut vid midnatt, för NI VET JU VAD SOM VÄNTAR RUNT HÖRNET AV NÄSTA DAG? :D
Peace!
Kommentarer
Postat av: Sofi
Jag fattar inte det här med att pappan "passar" sitt barn????? Herre gud, det är väl deras barn också,. Vi mammor "passar" väl inte våra barn hela j*vla tiden heller???? Jag menar inte mot dig Alma, utan flera av mina vänner har sagt så; "Var är barnen? Passar Andreas dem??"
WHAT???????
Postat av: sara
Håller med ovanstående. Man passar inte sitt eget barn.
Ang Tavlan så är det så att endast bohaget och ej lösöret ska delas upp vid en ev seperation. Dvs det som ska delas upp är sådant som tillhör och används i vardagen (säng, servis, tv, soffa m.m alltså rena möbler i princip) men böcker, tavlor, filmer, kläder etc tillhör den som köpt det.
Puss!
Trackback
