the naked truth?

Runt halvfemtiden igår dök jag upp hos Bina i hennes gamla lya.
Den skulle som sagt städas inför slutbesiktningen.
Väl där möttes jag av just Bina och Yasse.
Vi högg i samtidigt som vi babblade för fulla muggar under tiden, tänk att städning KAN vara kul - i rätt sällskap ;)
Vi snackade nostalgi, rökte, filosoferade män - allt medans vi donade o fejade.

Och jag vek lådor helt galet så att botten höll på att åka ur på ALLA lådor - shiet! förlåt än en gång, jag lär icke bli anförtrodd med en låda på länge haha!

Hursomhelst var vi närmare mot slutet av städningen som Bina o Yasse smuttade på vit glögg o jag passade på att knäppa några bilder.



Jag var ivrig och tjatade om att dra ut o ta en drink och det dröjde inte länge förräns Yasse o Bina blev himla övertrötta och vi slängde alla in handduken.
Rätt som det var begav vi oss in mot stan.

Vi hamnade på hampan där cidern och disskutionerna flödade.
Och jag stormtrivdes.



Vi hamnade i ett himla udda samtal med ett par grabbar - om jag inte minns fel så rörde sig ämnet om ciggaretter, horor och oskulder haha!

Tjejerna blev snart mer partysugna medans jag kände mig mest nöjd med kvällen och funderade på refrängen.
Men med lite övertalning så hakade jag på töserna/brudarna/fröknarna - kalla det vad ni vill ;)

Vi hamnade på PL13 - verkar som om det är nya stället för denna sommarn haha!

Där träffade vi ytterligare mer minst sagt intressant folk, dock urartade det för min del mellan mig o en ur den intressanta högen och jag blev vrång på slutet.

Nu snackades det om hemfärd istället.
Yasse skulle stanna så jag och Bina tackade för oss och började lunka mot knutan.

På vägen gick vi förbi ett ställe som jag minns sen gamla goda tider - en kiosk med Helsingborgs godaste toast!
Och det ryktet bibehåller dem!

Där mötte vi bl.a. nytt och HIMLA flummigt sällskap som bjöd på ett himla gott skratt och så mötte vi ett... bekant ansikte. Inget efterlängtat ansikte men bekant he!
Ska tilläggas att jag o Bina såg mäkta förvånade ut när personen i fråga dök upp haha!

Det slutade med att jag o Bina fullkomligt sprang iväg när vi lyckats smita i ett skrattanfall hehe!

Med våra toasts i nävarna mumsade vi oss förbi Cantina där vi båda stannade till instinktivt - nästan synkroniserat till ljudet av BRA musik.
Musiken kom från vad jag tyckte var Cantina medans Bina envisades med Cardinal hihi ;)

Efter lite flum till, underhållna av två grabbar som slogs o i slutändan stod o kramades, så hamnade vi hursomhelst i kön till Cardan.

Lite motvilligt gick jag in, i had a bad feeling - and it was about to prove it self right.

Det som skulle bli nästa scenario och fortskrida... gav mig en tankeställare.

Vi ställde oss i baren och väntade på att få beställa. Stället var inte smockat med folk - det lagom liksom.

Och vi stod där, o väntade... och bartendern (som var en snygg, blond, kvinna på dryga 30 år) tog emot beställning från beställning... men undvek oss..

Till slut fick jag och Bina nog och vi drog till baren tvärsöver dansgolvet.

Samma sak där - vi stå där... och vänta... och bli undvikta.

Jag fullständigt kokade.

Det som fick min gryta att puttra över var när en man intill oss hade en hetsig disskution och drämde sin ölflaska så hårt i bardisken att halva min sida dränktes i just öl.

Jag blev arg, hotade och skällde varpå hans vän bad om ursäkt för sin polare och erbjöd oss varsin drink som plåster på såren.

Jag tänkte inte låta mig köpas o tragglade vidare om hur kass stil det hela var och fick det snart bekräftat att mannen som bett om ursäkt för sin polare sket mest i vilket o ville bara bli av med oss.

Hela kvällen kantades av liknande incidenter och jag t.o.m. observerade hur en kvinna som var ganska kraftig fick be sin smale manlige vän att köpa ngt i baren åt henne för även hon undveks.

Ett tag fick jag för att nä nu jäklar skall vi skita i vilket och parta på.

Det höll... ett litet tag.

Men verkligheten gjorde sig ständigt påmint, folk var som svin igår.

Jag fick höra tusentals fettopikar högt o tydligt av folk  - det är det sjuka, jag anser mig inte vara fet eller tjock. Jag ser mig själv som kurvig, fyllig eller mullig.

Jag må kanske inte trivas i min kropp - men detta beror på mig själv och min egna uppfattning.

Minns ni dokumentärfilmen: "Supersizeme"? - en dokumentär om Amerikas problem med fetma och hur snabbmatskulturen ökat osv.

Jag skulle nog kunna göra en "tvärtomfilm" - den hade jag döpt till "Zerosizeme".

För det finns INGEN plats för folk som är fylligare.

Den nya hysterin har löpt amok och nu bör nog världen öppna sina ögon och se sig om, för den har missat ett avsevärt stort problem. Undervikten.

Tack för mig och särskilt till dig som orkat läsa dig fram hit.

En sak är säker - jag orkar inte tampas med dårar mer. Därför avböjer jag allt vad nattklubbar heter.

Peace! / FattyFat

PS: jag vill tacka Tina för att hon hade en ängels tålamod och en äkta väns hjärta som gick upp tidigt tidigt i morse för att öppna porten för en utelåst Alma och fick sedan dessutom utstå att jag gormade genom brevinkastet för att väcka T. Tack vännen, det var guld värt - särskilt efter min kväll. DS