the naked truth?

vilken start på dagen! Usch o tvi!
Dagen började med en yrpotta till T som sprang runt i lyan o letade nycklar.
Han lyckades att väcka Alex idag med, som för övrigt sovit skitdåligt i natt och jag fick juh masa mig upp trots allt.
Kl var vid detta laget sju.

Hasade fötterna trött efter mig på väg mot badrummet... och halkar... på världens största kisspöl!!!!
Jävla kattjävel! (hon ska kastreras den 28:de, inte en dag för tidigt om ni frågar mig, detta odjur har fått för sig att bli könsmoget och kissa ner allt) och landar oturligt nog på rygg, PÅ TRÖSKELN!
AJ!

Får torka bort kiss, tvätta av både mig och golv och sedan bege mig in till Alex...
Guess what, där fick jag bädda rent det första jag gjorde, riktig KISSFAMILJ det här...
Pricken över i:et i detta fallet var att NÅGON hade missat att lägga plast under bäddmadrassen så ALLT var vått.
När jag väl bäddat rent och bytt om på den plaskblöta lillkillen och fått mig en sisådär tjugotal sparkar i magen eftersom han var överdrivet sprallig och ÖVERLYCKLIG - som han alltid är när han utfört naturliga behov rejält.

Satte honom framför Bolibompa och drack ett glas Berocca och försökte förgäves vakna till.
Försökte intala mig själv att det var bara bra att jag gått upp så tidigt för då skulle jag juh hinna med så mycket...

Men jag är knappast på "ta-itu-med-allt-humöret" just nu.

Diskade, vek tvätt och låste in djuren i badrummet för att få lite ro.

Sedan beredde jag till det krångliga nya mjölkersättningsmedlet och skulle lägga Alex.

Gav honom flaskan som han tog emot... i två sekunder.
Spottade ut och glodde misstänksamt på mig.

Jag är inte den som ger upp när man har ett lejonbarn (BTW - så har jag för första gången i historien haft fel för mig om horoskop då jag igårkväll var HUNDRA på att den första juni tillhörde OXENS tecken... förlåt Mats, jorden är nog på väg att gå under för jag har läst på om horoskop enormt mycket, fattar inte hur jag kunde ha så fel!) så jag trugade vidare och höll nog på så i en halvtimma, trekvart.

Vid det här laget hade Alex börjat gråta i frustration och spottade ut "mjölken" allt vad han förmådde som om livhanken hängde på´t!

Jag gav upp, suckade... och smakade på "mjölken" för att få mig en egen uppfattning...
OCH FY BYBBLAN så äckligt det var!

VEDERVÄRDIGT!

Något blaskigt, söt sedan MYCKET bitter smörja!
Uärk!

Led med Alex som hade fått utstå skiten i över en halvtimmas envishet och hällde ut det dyra möget och gjorde det gamla vanliga, hederliga NAN snabbt som tusan.

Gav honom den, jag fick juh kämpa lite då han nog aldrig mer ville se en nappflaska till så länge han lever skulle jag tro och så fort han fick i sig lite och insåg att det var SEGERNS SÖTMA så svalde han glupskt i sig.

Han sussade sött inom MINUTER och jag pustade ut...

Klockan är endast halv tio...
Allt detta elände på två och en halv timme... vill inte ens veta vad resten av dagen har att erbjuda...
Jag sticker till Mexico nu gott folk!

Ciao!