the naked truth?

hjälpte mig finna ett svar till varför jag inte vågar hålla andras barn.
För som barn fick jag knappt lov att komma i närheten av min lillebror då min mamma var enormt och överdrivet rädd för att jag skulle råka skada honom eller tappa honom.

Hon byggde upp den rädslan inom både mig och henne själv (kan man säga så?) att jag t.o.m. drömde mardrömmar om hur jag tappade honom så jag vågade knappt närma mig honom.

En gång lade hon min lillebror på sängkanten och jag minns att jag hoppade i sängen då.
Jag hoppade så att han råkade åka av rätt ner i golvet.
Det gick bra med honom men jag blev livrädd, sen den dagen lät jag bli att hålla honom.
Och jag och min hemlige psykolog (dont worry your newagesecret is safe with me:P) kom fram till att jag kanske är rädd p.g.a. det och för att jag är klumpig i mig själv.

Så jag ska öva på det där att ta tjuren i vid hornen och kanske rent av våga hålla i en unge nu när jag vet vad det beror på!

Nej gott folk, nu ska jag packa ner simgrejer till i eftermiddag ;)

Peace!